Född 1950 i Stockholm av norrländska föräldrar. Jag kallade mig själv för pendelbarn då jag redan som nyfödd kom att flytta först mellan olika BB:n, sen mellan olika hem, städer, orter, föräldrar och släktingar. Mina föräldrar skilde sig när jag var sex år. Det var ovanligt på den tiden. Under några år kom jag att pendla mellan föräldrar och olika släktingar, resorna var långa och många. Efter det pendlade jag många gånger per år, mellan staden Sundsvall och lappländska samhället Arvidsjaur, dvs mellan far och mor.  Fick två liv och två världar. Utmanande för ett barn men också berikande. Tidigt lärde jag mig att det fanns olika sätt att leva och vara på.

                                                  Besök hos mormor Anna i Ursviken       

   -

Världen vidgades och många olika språk talades; svenska, finska, meänkieli, norska, kvänska, samiska  - men jag lärde mig också att man kunde bli förstådd genom gester, skratt, tystnad och ilska. Tidigt förstod jag att världen var mycket större än den plats jag just då befann mig på. Hur få ihop världarna? Konsten, resorna och fantasin blev viktiga verktyg, och världen bortom. Allt detta blev en viktig och outtömlig källa att ösa erfarenheter ur. Ur detta myller började jag formulera mig och mina yrkesval.     

Intresset för teater fanns redan som barn. Såg min första teaterpjäs som 8-åring. Såg 

                                                  Med kusinen

ett skepp med sjörövare, slavar, prinsessor, danserskor – och en sjörövarkapten!  Jag

var på skeppet. Jag var skeppet! Kanske var det den upplevelsen som gav mig impuls till att redan som 12-åring skriva och regissera min första teaterföreställning tillsammans med kusinerna på landet. Under ungdomsåren fortsatte jag med amatörteater och skolteater men intresset fanns också för konst, litteratur och människans dolda förmågor. Psykologi och astrologi var intressant. Jag önskade fördjupa mig i gamla läror.

Knappt 18 år flyttade jag rastlöst till Paris och blev au pair, sen till teaterlinjen på  

                                                 Min 5-års dag     

Marieborgs folkhögskolas i Norrköping. Vid 20 års åldern blev Stockholm min fasta 

punkt - men jobb och studier ledde också, ibland, till Köpenhamn, Rätansbyn, Göteborg, Oslo, Kautokeino, New Delhi och Dharamsala i indiska Himalaya – men sen alltid tillbaka till Stockholm. Tror att mångfald utvecklar och berikar. Åtminstone för mig. Att dialog är nödvändigt och  konstens förmåga till problemlösning odiskutabel.

Är teaterregissör, konstnärligledare och manusförfattare i mångfaldsensemblen Vox Pacis – Fredens Röst, som jag grundade 2006 (www.voxpacis.org), i Stockholm och ännu arbetar med. Innan dess frilansregissör i Sverige, Norge, Indien men har också 

                                                 Teaterrepetition med kusinerna på landet.

arbetat som teaterpedagog, skådespelerska, skribent. Har en fil.kand från Stockholms universitet. Huvudämnen. Teater, konst, religion. Även utbildad 

bildterapeut, och skådespelare på Calle Flygares Teaterskola, Stockholm.

Pennan har lockat. Artiklar har jag skrivit sedan 20-års åldern i olika kultur- och teatertidskrifter samt i dagstidningar. Därutöver poem, sångtexter och drama. Våren 2023 debuterade jag som författare med romanen I skuggan av ett trauma lyser Vegastjärnan.

                                                Besök i Lhasa, Tibet, 1992

Nattfestivalen i Korpilombolo, 2019.  Jag med delar av Vox Pacis ensemblen