Min första artikel skrev jag som 12-åring till Bild Journalen. Tidningen hade utlyst en tävling som gick ut på att man skulle skriva om Mike i TV-serien Bröderna Cartwright. Jag vann första pris. Sedan dess har jag skrivit artiklar i olika teatertidskrifter, vårdtidningar, psykologitidningen, Norbu, Kvinnobulletinen, Korpilombolotidningen, dagstidningar, poem, sångtexter, drama och två böcker.

Rapportboken:                                                                                                              Stängda dörrar går att öppna bara man hittar nyckelnBeställningsarbete av HSFR/Kulturdepartementet,                  Stockholm. 1997

Jag i Bodh Gaya                                                                                       och i Nerja i Andalusien                                                         

Roman:                                                                                   I skuggan av ett trauma lyser VegastjärnanLavaförlag. 2023.

Utdrag:                                                                                  Gunnel och hennes mamma är på väg norrut. Fort rusar tåget in i det norrländska landskapet när hennes mamma säger: ”Din mormor är inte din riktiga mormor, du har en annan mormor också. Hon heter Jenny och bor i Korpilombolo” Förvånad blir Gunnel inte. Tvärtom. Är det inte det hon hela tiden anat, att mamma haft ett annat liv som ingen pratat om? En hemlighet.

I skuggan av ett trauma lyser Vegastjärnan finns att köpa hos Adlibris.com och Bokus.com

Sångtexter i urval

Globetrottern

 -

-

Jag har varit på en resa
en jorden runt turs färd,
såg kamelers vandring
hörde berbernas magiska sång
kände Oceanen varma vågor om min
nakna själ. Om min själ.
Men det var också mycket annat som jag såg.

En röd vallmo vinka framför
fönster i tidig gryning
då när ingefärs teet bars in och de första
solstrålarna lyste på lockropen i fjärran

På en resa
en jorden runt turs färd
vandrade jag över bergen
reste över haven,
såg människor vakna i gryning,
älska i skymning och i trånga gränder,
i hetsiga stråk och på mjuka stränder, mjuka stränder.
Men det var också mycket annat som jag såg.

Gula ax som böjde sig för
vinden på tåget till Benares,
staden som byggts för tusen och tusen år sen
av människohänder vid foten av Himalaya

Benares såg jag,
fylld av siare,
och heliga män och yogis,
rikshor på väg någonstans i
skymning. Och de trånga gränderna,
och skjulet helt nära Ganges
såg jag när jag passerade flocken
av heliga kor på väg mot floden, den heliga floden.
Men det var också mycket annat som jag såg.

(Tal)
En tiggerska och ung flicka som sakta gled ner
bredvid mig vid kanten av floden. De böjde
sig mot heligt vatten. Jag hajade till. Det var
flickan från skjulet! Och plötsligt såg jag båtar
i floden, överallt, och hundar och apor som skällde
och tjattrade på stranden. Och smuts. Smuts, och
genom allt väsen, trängde gråten sig igenom.
En jämrande gråt i natten. En gråt i natten.

(Sång)
Jag såg att flickan,
ännu barn bestegs
av vit man i sjaskigt skjul.
Och att ung mun klövs itu.



Klövs itu av lem som trängde,
trängde längre in, i smärta                                                 
längre in mellan unga läppar
i skjul vid foten av Himalaya, Himalaya.
Men det var också mycket annat som jag såg.

Jag säg en ung flickas sköte,
ännu inte kvinnoklar
sprättas upp av vit mans lem med våld
det såg jag och jag såg en liten död av nattsvart sorg,
och stilla, stilla gråt. Det var det jag såg
när vinden lade sig i Bodh Gaya, nära Benares.
Och…

Jag har varit på en resa
en jorden runt turs färd
Vandrat över bergen
rest över haven, famnat
ängarna och de gröna skogarna.
Men  ondskan har jag inte famnat
fast den sökte min mantel
när jag grät med de sargade
vid floden, vid floden.

Men ondskan har jag inte famnat
fast den sökte min mantel när jag
grät med de sargade vid floden
Vid floden.

Från föreställningen: Frihetens Kväde, 2009. Text: Gunilla Palo Nordlund.                        Komposition: Gunnel Mauritzson.

En resa

 -

 - 

Globtrottens  första sång.

Jag har varit på en resa,
en jorden runt turs färd
.
Flugit genom luften,
ridit genom öknen,
simmat i Oceanens
varma vågor, och promenerat på
storstadsgatornas pulserande rytm.

Jag är en globtrott,
en nyfiken resenär.
En oroligsjäl som älskar att vandra
och se mig omkring, och försöka förstå
vad som händer i vår värld.

Många vackra människor,
det har jag mött
Och ömma blickar,
hjälpande händer
och kyssar, varma.
Och mycket skratt. Det har jag sett
på min jorden runt turs färd.

Jag är en globetrott,
en nyfiken resenär.
En orolig själ som älskar att vandra
och se mig omkring, och försöka förstå,
vad som händer i vår värld.

Men också gråt.
Och överallt,
misshandel, våldtäkt
och prostitution.
Monster i människoskepnad,
det är vad jag såg. Bortom allt vackert
fanns manipulation.

Bortom allt vackert
Fanns manipulation

Globtrottens andra sång.

Jag såg en ung kvinna
med vacker, blå sari,
böljande hår,
på ett brinnande bål.
Människomassan
stod bredvid, hetsade och log.
Det är så vackert med brudbränning
sa de och log.

En annan kvinna,
nergrävd i jorden.
Ansiktet blodigt,
förstördes sakta av sten.
Stenarnas kraft, tills hon dog.
Hennes skräckslagna ögon, ögonen
dem glömmer jag aldrig
det var dem jag såg genom min  hjälplösa gråt.

Globtrottens tredje sång

Jag är en globetrott,
en nyfiken resenär,
en orolig själ som älskar att vandra
och se mig omkring, och försöka förstå
vad som händer i vår värld.

(Tal)
Är det någon annan som styr?
Någon vi inte kan se,
men som ändå är maktgalen och manipulativ
med kroppar och sex
pengar och maktspel?

Vad händer på vår jord?
Finns det en kartell och en politikergrupp
som sitter dold någonstans och tjänar
grova pengar och vältrar sig i skam, håller
i trådarna och skrattar åt att vi är så dumma
att vi förvandlar oss själva och varandra till
varor för lite pengar. Lite pengar.

Globtrottens fjärde sång

Jag har bilat över
Amerikas
 kontinent,
liftat på Cuba,
tagit tåg genom Asien

myllrande vimmel,
och hundspann på Grönlands gnistrande snö.
Tillslut steg jag ner på den afrikanska jorden,
människans födslovagga, vårt urhem, vårt  födsloskri.
Jag satte mig vid foten av pyramiden,
för att försöka förstå. Förstå.

Då mötte jag Sara,
stympad redan som barn,
stympad av sin mor.
Jämt smärtor och blod.
Ont vid blotta tanken
på att mannens lem en dag ska igenom
hennes sargade, ihopsydda sår.

(Tal)
Sara lutade sitt huvud mot min axel
och sa att det var så det var att leva,
där hon bor.

Globtrottens femte sång.

Jag har varit på en resa,
en jorden runt turs färd
för att förstå
varför så många kvinnor
varje dag, varje timme
misshandlas på vår jord.
Vad är det för värld när kvinnor lever under sånt ok.
Vad beror det på?

(Tal)
Många, många unga kvinnor mötte jag,
inte ihopsydda men sålda till prostitution
för att de trott på människans godhet,
och lurats av män som sagt sig vara så snälla,
sagt att det fanns jobb att få i ett annat land än där de bor.
Trafficing fick jag veta att det heter.
Trafficing finns på hela vår jord.

Globtrottens slutsång

I alla rum, på alla platser,
under min jorden runt turs färd,
gick en ängel genom rummen
och sjöng om ondskan som söker
och försöker, slå sina klor uti vår själ.

Hon sjöng och bad och sa att ljuset
fanns och att ondskan måste motas,
och att den aldrig får famna vår mantel,
aldrig får famna vår mantel,
aldrig famna vår själ, vår själ.

Ängeln gav mig den här pärlan,
ett kärlekstecken och ett änglabevis
på att vi kan göra oss fria,
och mänskliga mot varandra bli.
Vi kan människa bli.
En människa bli. En människa fri.

 -

 -

Text: Gunilla Palo Nordlund. Tonsatt av Gunnel Mauritzson. I föreställningen – Sång från underjorden.